elinhelenapihl

Konserten igår var underbaaaaaaar...! Vi tar hela resan från början tycker jag.

Efter pappa kommit hem från jobbet blev det gnabb och gnäll och irrtation och tårar. Alltså som det brukar innan jag åker iväg på en konsert. Men vi kom iväg vid 16.40 och var vid Louis De Geer vid 17.10, alltså nästan 2 timmar före utsatt starttid. Så jag och pappa bara gled runt där inne, satt oss och fika och kollade på människor. Man kan säga att det var pensionärernas afton. Majoriteten var 50+.

Vi gick och satt hos på rad 5. Jag hade en väldigt tråkig gubbe bredvid mig han klappade inte händerna någon gång! Sen satt vi där och fortsatte att inspektera människor. Ljuset släcktes och det började visas en massa barndomsbilder på Carola och hennes familj. Sen kom videoklipp från tiden innan henne genombrott och tiden efter. Ridån föll och vi var igång!

Hon satte ribban högt från första början när hon körde sin första singel och Elvis bästa låt, 'Suspicious Minds'. Whosh vilken fart det blev på en gång. Dock hörde man att rösten inte var som den skulle. Hon var väldigt hes och sagt i många intervjuer att rösten inte mår bra. Det var många höga partier som uteblev och ibland dog rösten bara men det släppte efter 1 timme ungefär. Hon fortsatte med 'Burning Love' som är en låt som jag tycker borde ha varit med på nya skivan. Hon gör den så bra!

Efter att ha slängt av sig den svarta skinnrocken kom hon fram i en glittrig silver klänning. 'Woman In Love' blev en besvikelse. Det var något som fattades när hon körde den. Antingen så kunde hon inte köra fullt ut för att rösten spökade eller så var det något som fattades helt enkelt.

Pappa satt och diggade till dom flesta låtarna och han klappade händerna och han hade händerna ovan huvudet när han klappade så jag tror han gillade det. Sen blev en duett med producenten Johan 'Jones' Wetterberg. De sjöng Barbras 'Guilty'. Den blev riktig svänging och publiken började veva med händerna. Så det var så mycket annorlunda från julkonsertena där man knapp klappar händer mellan och under låtarna.

Om det inte händer något impulsivt i Carolas shower så är det något som saknas. Medan en man kom in och satt sig ner på knä vid Carola så förstod både pappa och vad som skulle ske, rullskridskor! Barbra åkte rullskridskor i en film och sjöng 'Happy Days Are Here Again' men vi fick ranglig Carola på rullskridskor som sjöng samma låt. Men man kan säga att det inte var så säkert. Hon hade två män vid kanterna som skulle hjälpa henne att stanna så att hon inte skulle åka av scenen. Och vid många tillfällen blev det nästan så att hon ramlade på rumpan. Men man fick sig ett gott skratt av denna sköna människa, även pappa skrattade!

Sen kom vi in på ett lite längre Elvis-tema där hon tolkade de flesta av hans låtar. Men det var när vi kom till den lite mer souliga delen med en av kvällens höjdpunkt, 'In the Ghetto' som det tände till igen efter lite segt. Rösten började jag känna igen och det mycket bra!

Efter en mycket bra egen version av 'In the Ghetto' som pappa verkligen diggade till. Så blev det en av mina favoritlåtar på den nya plattan, 'Always On My Mind'. Hon sprang ut till publiken och sjöng men dock så kände jag att det var något som saknades, den där lilla extra känsla var borta. Men låten blev framförd mycket bra och det blev en liten tår i ögat.

Vi kom till Elvis-medleyt där hon drog till med det mesta. Hon bjöd upp folk på scen men gick det upp nån? Nej. Snacka om pinsamt. Pappa sa efteråt att om vi hade suttit bättre till hade han gått upp på scen. Oj vad jag skrattade när han sa det men han var verkligen seriös med det. Carola kunde inte ens få upp sin egen son på scen, haha.

Det gick några låtar till innan det blev dags för disco! Hon kom med en storfjäder boa runt sig och tog de första tonerna till 'Enough is Enough'. Publiken stod då redan upp och klappade händerna och gungade, förutom gubben bredvid mig. Discokulorna snurrade för fullt upp i taket och det ett riktigt bra drag! Skulle ha varit lite mer sånt under konserten och inte bara i början och i slutet.

Och nu visste man att det var slut eller ja nästan. Hon tog på sig den långa ljus brun/oranga jackan och gjorde 'An American Triology'. Jag gillar den låten som avslutning för den är lång och man kan göra mycket med den. Och Carola gör den helt magiskt!

Alla stod upp igen och klappade händerna under avtackningen och de längst fram ropde en gång till efter hon försvunnit ut. Sen kom hon och pianisten in igen och alla satte sig när hon tände två ljus, ställde fram ett kort på sin mamma och pappa. Sen sjöng hon 'The Way We Were', så att hon själv började gråta innan sista tonen. Jag fick lite mer tårar i ögonen och sen hade helt plötsligt 1 timme och 50 minuter gått med bara farten... Pappa frågade också om 2 timma redan hade gått.

Vi stannade kvar efteråt och det trodde jag inte att pappa ville. Men vi stannade kvar och jag fick träffa min stora idol och ta kort och få autograf som jag inte har någon aning om vad ett ord betyder som hon skrev. Men vi skrattade i alla fall så det var roligt! Som tur var blev i alla fall ett kort på oss bra. På 4 av 5 blundar vi, på 2 av 5 viftar jag på huvudet, man kan säga att det var väldigt tur att Carola drog till med ett skämt så vi båda skrattade så att det blev en bra bild!

Carola: 'Vem är det där...? hehe'

Jag: 'Det är min pappa, haha'

Carola: Aha oj, jag trodde det var mannen i ditt liv, haha!'

Shit vad kvinnan är skön! Vi fick in en till annorlunda konversation ockå.

Carola: 'Kommer du från Norrköping?'

Jag: 'Nej jag är ifrån Katrineholm'

Carola: 'Aha, jag var där i dag och bytte... något, haha'

Tur att du bytte något i alla fall! Sweet, Love, Power! Carola du är helt klart bäst! <3

Detta var allt från en underbar konsert igår! Den hamnar helt klart på TOP 3! Så fantastikt magiskt!